Så bestämmer du rätt oljebytesintervall

Smörjmedel påverkas ständigt av belastning, temperatur, vatten, luft, slitmetaller, smuts, kemikalier och inkompatibla vätskor. Dessa faktorer kan förändra oljans egenskaper och leda till oxidation, polymerisering, hydrolys och avdunstning, vilket resulterar i antingen för hög eller för låg viskositet, syrabildning och slambildning.  

Smörjoljor består av en basolja och ett additivpaket som är utformat för att skydda oljan och förlänga dess livslängd. Additiverna är avgörande för oljans funktion, men de bryts ner över tid och tappar sin effekt. Därför är regelbunden testning det enda sättet att säkerställa att oljan fortfarande fungerar optimalt.  

OEM:s rekommenderade oljebytesintervaller – inte alltid tillräckliga  

OEM:s rekommendationer är baserade på ideala driftsförhållanden, men i verkligheten varierar belastning och miljö från system till system.  

Om du endast följer OEM:s intervaller riskerar du att byta olja antingen för tidigt eller för sent.  

Onödiga oljebyten innebär slöseri med resurser, medan för sena byten kan leda till kostsamma reparationer. Den bästa lösningen är att övervaka oljans tillstånd genom regelbunden laboratorietestning för att avgöra när den faktiskt behöver bytas.  

Vad testas i laboratoriet?  

Vid en laboratorietest analyseras:  
1. Viskositet – Har oljan blivit för tjock eller för tunn?  
2. TAN (Total Acid Number) – Syrainnehållet i oljan ökar över tid och kan indikera begynnande korrosion.  
3. Additivnivå – Är de skyddande additiverna fortfarande närvarande, eller har de brutits ner?  

Viskositetstest  

Viskositet mäts vanligtvis i centistokes (cSt), men den mest exakta metoden är absolut viskositet (mätt i centipoise, cPs), eftersom den eliminerar fel som orsakas av förändringar i oljans densitet.  

Industristandarder anger vanligtvis följande gränser för viskositetsförändringar:  
-10 % (kritisk låg)  
-5 % (varning låg)  
+5 % (varning hög)  
+10 % (kritisk hög)  

I krävande miljöer kan de övre gränserna minskas till +4 % och +8 %, medan de nedre gränserna ofta fördubblas för oljor med viskositetsförbättrande additiver.  

TAN-test (Total Acid Number)  

TAN visar syrakoncentrationen i oljan och kan avslöja begynnande nedbrytning. De flesta nya oljor har ett TAN-värde under 2, men nivån ökar med tiden.  

Vanliga mineraloljor blir ofta problematiska över TAN 4.  
Anti-wear (AW) och Rust & Oxidation (R&O) skyddade oljor anses vara kritiska redan vid TAN 3.  

Syreinnehållet påverkas också av vatten i oljan, vilket kan påskynda oxidation och nedbrytning av additiverna.  

Slutsats  

Genom att övervaka oljans viskositet, syratal och additivstatus kan du optimera bytesintervallen och undvika onödiga kostnader. Oljanalyser säkerställer att dina smörjoljor skyddar utrustningen optimalt – och att du bara byter olja när det verkligen behövs.  

Testar du inte dina kritiska oljor ännu? Då är det dags att börja idag.
Tillbaka till blogg